Namnet Klövegården kan enligt uppgifter i Erik L Johanssons bok Flo Sal Ås komma från bonden Olof Klöfwe som nämns i kyrkans tiondelängd från 1628. Under indelningsverkets tid var Klövegården, liksom Nästegården, boställe för militärmusiker från Västgöta-Dals regemente. I kyrkboken för 1806-1816 kallas gården Hautboistboställe. Hautboist är detsamma som oboespelare, så det kan nog vara så att avkastningen från gården försörjde en oboist i Västgöta-Dals regemente. I flera kyrkböcker står det att gården är på 1/2 mantal krono och indraget till generalförrådskassan. I kyrkboken för 1896-1910 kan man läsa att Klövegården består av 1/2 mantal indraget till statsverket och i kyrkboken för 1936-1944 äger staten 1/2 mantal av Sal Klövagården, som är på 60 hektar, har beteckningen 3:1 och ägs av Kungliga egnahemsstyrelsen.
Före laga skiftet 1836 låg Klövegården mitt emellan Gartegården på östra sidan och Törsagården på västra sidan. I och med att laga skiftet genomfördes flyttades Klövegården längre västerut från byn, bortom Korsgården för att åstadkomma ”ett redigt skifte”. Vid den här tiden hade gården två brukare, Andreas Andersson och Magnus Andersson. De hade varsin stuga och bod. Det fanns också en ladugård, skjul, en kölna, två kvarnar, en smedja, 57 oflyttbara träd, ett flyttbart träd, damm och brunn.
Klövegården delades i tre enheter år 1941, då två nya boningshus med uthus byggdes med tillträde 14 mars 1941. De nya gårdarna fick namnen Salåker och Salgården. Den ursprungliga Klövegården låg kvar mellan Salåker närmast Salstad och Salgården närmast Sals skola. Varje enhet var nu på ca 20 hektar vardera.
Klövegården ca 1915. Privat foto.
Salåker ca 1970. Privat foto.
Salgården ca 1950. I förgrunden Sals skola. Privat foto.